Nu är jag konstig eller hur?
Så, jag kommer inte behöva låsa bloggen. skönt!
IAF. En otroligt fin dag igår!
Johan fick MASSOR med presenter! Alla älskade mina tårtor och kakor, och jag är helnöjd. Den slagna hjälten Johan sov till halv nio idag, då väckte jag honom! sen var det upp, leka, göra oss iordning, sen åka till stinsen med morfar och hämta ut linser, sedan in till stan. Då gick jag o mötte Jonas mamma och syster, va inne på polarn o pyret och köpte galonisar och en av farmor fick han en jätte ball pälsmössa! sen lämnad ejag Johan med sin farmor och gick till skolan, hade ett bra seminarie sen gick jag o hämtade plutten och åkte hem och åt lax o potatis. Nu är vi trötta allihop och Jonas håller på gröpa ut en pumpa! Vi ska göra en lyckta!
Imorgon är det stor kalas, tre tårtor skall göras och kakor och bullar skall fram ur frysen! Kola kakor, bullar, blåbärsmuffins, biskvier och kokoskakor...prinsesstårta och marängtårta.
massa folk, har inte äns koll på alla!
nej, nu idol och guacamole.
Puss o Kram
Jag.
Aja.
SKulle bara säga det.
Låser ikväll!
pust, och stånk och stööööön.
Iaf...efter tvätten så drog jag o Johan iväg till bredden, sprang in på Barnens hus och köpte ballonger, serpentiner, ljus och presentpapper. Sen in på SIBA och köpte en stickpropp till min nya Herstal kökslampa! SO pretty! Herstal lampor har börjat prägla min lägenhet...mén jobbar man på stalands så gör man, då får man ju l ite rabatt! ( herstal lampor är dock jobbiga då det är ett danskt företag som tydligen inte tycker om att sätta dit stickproppar på sina produkter. )
Sen traskade vi till ICA format och köpta en jävla massa grädde, hallon, hallonsylt, marzansås, marsipan (färdig rullade, grönt x2 och sedan lite extra för att göra figurer.) daim, smör, ägg, socker, decorgelé, maraängbottnar, sockerkaksbottnar....bla, bla, bla,bla....fy fan va drygt, sen sprang vi till bussen, åkte hem, Johan slockande direkt efter lite käk...då meckade jag lampa, blev jävligt bra, sen slog jag in hans presenter och bakade Kokoskakor.
har legat i idag...så...imorgon smäller det! då ska vi bara fixa tårta och blåsa lite ballonger och fixa iordning för våra famljer som kommer imorgon...
Blir en lång gästlista på lördag, men det ska bli jätte kul! Att alla kommer för att fira våran lilla, det betyder så jätte mycket...jag har bakat en hel del och ska baka mer på fredag....så att det räcker till alla!
Som sagt, imorgon någon gång låser jag bloggen...
Nu ska jag göra marsipan figurer!
puss o kram!
Only one day away....
Imorgon sker det största jag varit med om...eller ja...typ...det är en stor dag iaf! Imorgon fyller Min älskade son 1 år! Det blir kalas imorgon och på Lördag....redan nu så kräks jag på kakor och tårtor.
Imorgon fyller som sagt Johan år och det är mycket att göra, kattjäveln hjälper inte alls till då han inatt sket ner hela våran lägenhet. Jonas och jag var uppe o torka skit i några timmar...sen har jag får städa på morgonen och tvättat Johans lekmatta, som katten också sket ner. Katt helvete!
Iaf...så nu är det tvättat, och nästan helstädat...snart bär det av till kemtvätt och handla. har bakat biskvier (fast dem serveras bara på Torsdag) och kolakakor....skall baka: Chokladcigarrer och Kokoskakor...2 prinsesstårtor...eller ja, prinstårtor...och två marängtårtor. Folk får dela husligt, för mer bakar jag fan inte! Bullar bakar min mamma tack o lov! och ptja...jag vet inte...feta kommer alla bli iaf. fan...måste köpa kaffe också...och saft till barnen...
Fan...så här mycket håller man ju inte på när man själv fyller år...aja, allt för mitt barn! ska bli jätte kul...
så imorgon kommer Jonas hem tidigt från jobbet, då ska vi plocka iordning, blåsa ballonger och fixa två av tårtorna...som skall vara till kvällen då våra familjer kommer...
På lördag kommer vänner, deras respektive och deras eventuella barn. så då blir det fullrulle hära vill jag säga...och sen har vi middagsgäster den dagen också...nej...nu börjar Johan tjura på mig. Vi bör nog gå nu!
hörrni, remember what i said, imorgon under dagen/kvällen låser jag bloggen...jag mejlar då ut lösenordet till dem som har bett om det, dem som inte har bett om det....får väll ptja...säga till i efterhand?
puss o kram
från mig och en liten johan!
god morgon + info.
Jag kommer nog att fortsätta blogga...MEN...jag kommer nog att låsa bloggen för att känna att jag kan skriva öppet i den. Naturligtvis så får man fråga om lösenordet via facebook el. via bloggen då jag håller den öppen fram till torsdag.
Dock så kommer jag nog låsa upp bloggen när allt är ordentligt svällt och vi vet läget lite mer.
Vill återigen påpeka att jag, Johan och Jonas mår bra.
så, idag fyller jag år....Johan på Torsdag.
Puss o Kram.
det är inte okej.
allvarlig sjukdom inom familjen...så jag säger adjö på ett tag...
tror jag.
Fundering.
gårdagens seminarie var ännu ett "failure." Jag hoppas verkligen att den där "läraren" inte får udnervis nnågot mer efter det här. Jag är rent sagt jävligt förbannad. Men åsido med det. Det är över snart eller hur?
Åkte sedan dem, handlade lite...sprang hem och startade några tvättmaskiner, käkade lunch, plockade lite här hemma...så som jag alltid gör...sen kom Jonas hem, gjorde sig iordning föra tt åka på kurs med min morfar i något nytt material som Dem behöver lära sig för fortsatt arbete på Com Hotel.
Sen kom mor o far med Johan....sen åkte jag o mamma o tränade och på väg hem beställde vi Pizza. bra sätt att ta vara på brända kalorier va? NOT!
Iaf...medans vi väntade så hittade jag en gamal metro och läste en artikel om hur pass mycket man skulle passa sig för vad man la upp på Facebook och på sin Twitter (vad i helvete det nu är.) Några chefer kommentgerade hur dem skulle ställa sig till vissa uttalande osv. Att man skulle tänka på vilka bilde man lägger upp och så. För att tydligen så finns det många chefer och rekryterare som faktiskt söker på just facebook för att se vad det är för någon person dem tänker anställa. Det kan jag tycka är bra på många sätt, för visst finns det röt ägg som skickade CVs från mejl adresser som [email protected] osv.
Då menar jag också att det finns dem som inte riktigt tänker på vad dem lägger upp för något på allmäna sidor som kan tjäna till deras nackdel. Förstår ni vad jag menar?
Alltså: Man måste tänka på vem du anger dig själv från att vara. Var den du är, men tänk på VAD du skriver, VAD du lägger upp, för du vill väll inte att något skall få en fel uppfattning om dig? Det du lägge rupp måste du kunna stå för.
Aja, kanske låter luddigt det där, men skit samma.
Idag är det Onsdag...om en vecka fyller Johan 1....förövrigt fyller jag 26 på Måndag, men det orkar inte jag tänka på. Det är ingen ålder att fira. Allt handlar ändå om Johan för mig, det han får är till lika mycket glädje för mig.
Några roliga saker som har hänt med den lilla under den gågna veckan:
* Han har börjar att leka koncentrerat med leksakerna, undersöker och kan leka tyst väldigt länge. Vilket är positivt för att det bevisar att han har hög koncentrations förmåga.
* Han har börjat äta själv!!! Det är nog det otroligaste av allt. Han äter Vanlig mat. Själv. Min lilla son.
* Går runt i hela lägenheten...men inte helt själv, utan med hjälp av väggarna!
* Sover återigen bättre på nätterna. Inte så mycket bök o gnäll vid omsomning. STort plus!
Nej, nu kommer snart Evelina hit! ska bli kul! laga lite lurre o snacka shit!
puss o kram
Verkligheten har kommit ikapp en på allvar...
Nästa vecka på Torsdag så fyller min son 1år. Det var alltså ett år sedan som han kom till världen och jag sitter nu och tittar på ett kort på Johans nyfödda fötter som hans Faster Matilda tog på BB...och jag känner verkligen hur jag minns dem första dagarna igen...känslan i kroppen som skrek "hjälp...vad har hänt? hur ska jag gör detta? han lever ju...han andas ju...han är min bebis...hur kommer jag klara det här?" på ett ungefär...samtidigt kom ja gihåg hur jag inte kunde sluta titt apå honom, hur jag inte kunde sluta dofta på honom...vilken otrolig sak att få vara med om...och sen har liksom bara tiden gått...han är liksom ingen bebis längre...just nu springer han runt i vardagsrummet och babblar...har fått ränna fram o tillbaka till badrummet där Johan har försökt rensa kattlådan. Inte populärt.
Jag har ju som nämnt innan även börjat skolan igen...jobbigt att vara mamma och plugga, ännu jobbigare när jag har haft sonen hemma...men nu kommer verklgheten till skott. Nu ska allt bli som det skall vara ett tag framöver. JAg går i skolan, Jonas jobbar, Johan börjar förskola 2:a November. Hirrejösses! Jag fyller 26 och Johan fyller 1. Life as it should be. Hjälpe mig dock va nervös jag är...men samtidigt så lycklig.
Har i helgen verkligen sett att Johan kommer att grejja förskolan galant. 2 kalas har vi varit på. 1års kalas och 4års kalas. Han kan verkligen ta sig an andra barn, leka med dem på ett snällt sätt. inte blyg...han visar tydligt om han blir irriterad om någon försöker ta hans leksak, vilket jag kan tycka är bra då han förr inte har rört en min, bara sett lite bekymrad ut. Har även märkt att han kan sitta koncentrerat och leka med sitt även fast det skriks och stojas i bakgrunden lr precis brevid. Tycker jag känns bra.
Han äter vanlig mat och försöker faktiskt både äta och dricka själv...det går väll som det går, men han är på mycket godväg. JAg är jätte stolt. Jag märker att Jonas är jätte stolt...framförallt så ser Johan väldigt stolt ut när han åstakommer något nytt. gott som ont (haha)
Nejnej, nu är det dags att laga lunch här hemma. sen så är det middags sovning...fast det blir nog lite senare idag då vi latade oss i sängen till halv nio!
puss o kram!
Sköna Fredag...
Not again.
sov skönt, och fick sova till halv åtta...med lite välling paus vid 5 snåret. sen så var det upp, leka och busa med lilla killen min. hade det riktigt mysigt faktiskt. Njöt av det. sen så lagade jag lunch, ugnsbakad korv med varma tomater och potatis mos...vad tyckte johan? lite skeptisk tror ajg faktiskt...vilket förvånade mig...han brukar gilla det mesta jag lagar...utom svamp soppan...blöö tyckte han.
sen så sov vi middag en timma fram till 1, då kom mamma o pappa o lånade med sig Johan till Ulriksdahl och jag fick lite lästid...sen kom lillen hem, o Jonas och så lagade vi middag, Risotto, kantareller ( som VI har plockat! ) och ugnsbakad fläskfile. Det var en sån hit, så att vi fick sitta vid bordet i 45 min medans Johan njöt av varje tugga. Jävla kul att kunna laga mat till oss alla numera.
Sen var det bad dags och läggdags, och hjärtat mitt somnade på 5 min. jäääätte trött! Sen har jag degat i soffan med min karl, tittat på idol och vilat. Skönt.
By the way, I love Tove! she rocks!
Imorgon kommer Karin hit o vi ska titta på film medans jonas fotbollar hos en kompis...sen söndag ska jag skaffa kökslampa, gardiner och lite färg till väggarna...
AJa, nu börjar Idol igen...sen Heroes i sängen.
puss o kram...
ps. 20 dagar kvar...sen är lillen 1!
Älskade livet...
Jag känner mig själv rätt väl...vill jag tro iaf. Sitter just nu och förvånas över livet...över alla känslor...att man andas, ser, hör...allt...mitt liv är så mycket mer än jag själv. Jag älskar människor och människor älskar mig. Klurig start nu...men låt mig förklara.
Har precis tittat på ett program som heter "självmordsturisten." Det var kanske inte det bästa programmet att se för en människa med grovdödsångest...men jag gjorde det iaf. Mitt lite betänke tid innan. Låg där i soffan med min sovande son i armarna och tittade med avsmak och illamående hur en man och en kvinna som var i sina äldre år ansäkte om dödshjälp för att kvinnan och mannen vägrade leva utan varandra. Han var sjuk, hon var frisk och hon vägrade leva utan honom, därför ansäkte dem om dödshjälp i Zurich, Schweiz. Absurt. Helt sinnessjukt. Det är livets gång. Alla sörjer vi när någon vi älskar går bort. Jag skulle förmodligen gå under om Jonas gick bort...men jag skulle nog aldrig vilja ta livet av mig? eller? tankarna snurrade rätt bra...just nu skulle jag lungt kunna säga att jag aldrig skulle ta livet av mig...vem vet, jag kanske ändrar mig sen. Dem fick iaf avslg. Jävligt bra.
Sen var det en herre på 59år. ALS. Långt gånen och kunde inte göra mycket själv alls. Han beviljades dödshjälp och genomförde det. Tankarna snurrar en gång till. Om jag hade ALS och visste att jag inte hade långt kvar...hade jag velat ta mitt eget liv då? Om jag visste att jag hade en smärtsam död till mötes, hur hade mina tankar snurrat då? Ingen aning...men jag anser det som en annansak..men hemskt vilket som...
Insåg en gång till vad jag faktiskt älskar mig livet. Mitt barn. Mitt barn som fyller mitt hjärta med så mycket kärlek och lycka varje dag. han är det vackraste och finaste jag har. Jag kan ligga och titta på honom när han sover... och börja gråta bara för att han är så fin. Jag kan inte sluta viska varje dag i hans öra hur mycket jag verkligen älskar honom. Hur mycket han betyder för mig...Det är något som är så fantastiskt...
Jag har min älskade sambo...han är också något av det bästa jag har i mitt liv. En man som har levt med mig genom så mycket...någon som har hjälpt mig och stöttat mig genom allt...han är fantastisk.
Min familj...vad skulle jag inte göra för dem, och dem för mig? Obeskrivligt...
Mina vänner...
Allt....Dem gör mitt liv. Man går igenom så mycket under sin korta tid på jorden och allt skall vara värt någonting. Man sitter och pratar om lyxproblem...jag har inte råd med det ena och det andra...man kanske inte har råd att resa, se världen...göra en massa saker som man kanske skulle kunna tycka var kul. Men vad är det värt i längden...om man inte hade dem människorna som betyder något? Det får mig verkligen att inse att kärlek är allt. Jag behöver inte mycket mer. Kärlek, min familj, ett hem som är varmt och där vi trivs, mat i magarna och bara möjligheterna att må bra i vardagen. Det där andra, det är egentligen sånt vi inte behöver...utan sådant som man kanske VILL ha.
Fan vad jag svamlar.
Kort o gott...dödshjälp? vette fan...
Mitt barn, min sambo, familj och vänner...vet ni va vära ni är?
Ni är fan mitt allt.
