Destination: Joggingspåret
Min nya bästa vän!
När jag var liten/yngre så orienterade jag, jag var nog rätt duktig! Sen när vi flyttade till Sthlm, så la jag av.
Jag var då 14år. Fortsatte dock med ridningen...det slutade jag med när jag var 17år. Tyckte inte tiden fanns, lata jävla tonåring som man var!
Sen så var pojkare intressantare och jag sket i allt vad träning hette...small då i vikt som en galning, o sen har jag pendlat upp och ner...men jag har förblivit stor. Inte super stor, men stor. har gått igenom en hel del och ja...det har liksom inte varit intressant. Jävligt dumt.
Sen började jag att träna 2008! I januari. Helt plötsligt var jag på smällen och hade extremillamående och var medicinerad en längre tid vilket gjorde mig super trött...samtidigt fick jag en låsning i benet så att jag knappt kunde gå och haltade mig igenom hela graviditeten. Fan. Födde barn, gick ner mina 14 grav kilon på två veckor, fortsatte neråt och började träna så fort jag kunde...sen blev det jobbigt i livet igen och träningen blev lidande...igen...gick upp igen...usch va jobbigt...började träna smått igen på hösten...tyckte friskis SÖG! tråkigt och ostimulernade...så nu kör vi SATS! Och det är super kul! Efter ex antal olika pass, men framförallt SHAPE passen...så tänkte jag att: Ja, jag skall nog springa lite granna...för tydligen så har min mor anmält mig till Vårruset...
...och jag säger bara en sak: Träningen på SATS har lönat sig BRUTALT! Jag har sån bra styrka i kroppen, bra hållning och bra flås! Jag joggar som om jag hade joggat i månader! Jag har inte lubbat på så här bra sen jag var 13!!!! Fan va kul det är!
mitt tredje pass idag! 40 min lubbade jag på tillsammans med underbara Jenny. och bra gick det...och vi babblade, babbla och joggade på....vilket jag inte kunnat innan. Har varit så ansträngd att jag inte velat prata när jag prövat mig på att jogga innan..det är en underbar känsla! NU JÄVLAR! Nu skall det gå!
När jag var liten/yngre så orienterade jag, jag var nog rätt duktig! Sen när vi flyttade till Sthlm, så la jag av.
Jag var då 14år. Fortsatte dock med ridningen...det slutade jag med när jag var 17år. Tyckte inte tiden fanns, lata jävla tonåring som man var!
Sen så var pojkare intressantare och jag sket i allt vad träning hette...small då i vikt som en galning, o sen har jag pendlat upp och ner...men jag har förblivit stor. Inte super stor, men stor. har gått igenom en hel del och ja...det har liksom inte varit intressant. Jävligt dumt.
Sen började jag att träna 2008! I januari. Helt plötsligt var jag på smällen och hade extremillamående och var medicinerad en längre tid vilket gjorde mig super trött...samtidigt fick jag en låsning i benet så att jag knappt kunde gå och haltade mig igenom hela graviditeten. Fan. Födde barn, gick ner mina 14 grav kilon på två veckor, fortsatte neråt och började träna så fort jag kunde...sen blev det jobbigt i livet igen och träningen blev lidande...igen...gick upp igen...usch va jobbigt...började träna smått igen på hösten...tyckte friskis SÖG! tråkigt och ostimulernade...så nu kör vi SATS! Och det är super kul! Efter ex antal olika pass, men framförallt SHAPE passen...så tänkte jag att: Ja, jag skall nog springa lite granna...för tydligen så har min mor anmält mig till Vårruset...
...och jag säger bara en sak: Träningen på SATS har lönat sig BRUTALT! Jag har sån bra styrka i kroppen, bra hållning och bra flås! Jag joggar som om jag hade joggat i månader! Jag har inte lubbat på så här bra sen jag var 13!!!! Fan va kul det är!
mitt tredje pass idag! 40 min lubbade jag på tillsammans med underbara Jenny. och bra gick det...och vi babblade, babbla och joggade på....vilket jag inte kunnat innan. Har varit så ansträngd att jag inte velat prata när jag prövat mig på att jogga innan..det är en underbar känsla! NU JÄVLAR! Nu skall det gå!
Kommentarer
Trackback
